Projektet ”Kvinnor berättar” inspirerade oss 2016 att återuppliva tanken på att skriva Helsingforsmarthornas historia och i början av 2017 startades förberedelserna. Planen var att ge ut historiken under föreningens 120-årsjubileum 2020. För förberedande och ledande av det nya projektet bildades en historikgrupp bestående av marthorna Eva Stockmann, Anna Ehrnrooth, Camilla Komonen och mig själv som ordförande och redaktör. Dessutom hade vi glädjen att få med fil.dr. Alexandra Ramsay som utomstående sakkunnig. 

Trots att historiken skulle bli en faktabok baserad på historisk forskning tyckte vi att det är viktigt att den samtidigt görs lättläst med infällda faktarutor och många bilder.

Fil.dr. Mona Rautelin anlitades för att skriva tiden 1899–1940. Hon gjorde ett grundligt förarbete med uppgifter från olika arkiv och i maj 2017 kunde det egentliga arbetet påbörjas. Också historikgruppen satte sig med iver in i projektet. På våra gemensamma möten med skribenten tog vi upp olika frågeställningar som vi önskade att diskuteras i boken, till exempel vilka viktiga personer och händelser vi ville att inkluderas, hur händelser i samhället kan relateras till marthornas verksamhet och vad det betytt för föreningen att den verkade i huvudstaden. 

Mona Rautelin skrev ihop en diger text, som senare förkortades för att motsvara det utrymme de olika kapitlen kunde få i boken. Själv inledde jag med att låna flera årgångar av Husmodern från Marthaförbundet, läste dem och valde samtidigt ut bilder som jag skannade för boken. Tidskriften, som börjat utkomma 1903, gav en god bild av hur marthaverksamheten steg för steg byggdes upp och spreds av målmedvetna kvinnor.

Parallellt med skrivandet gavs Åsa Hansson, också martha, i uppdrag att göra ett antal intervjuer av några äldre marthor, varpå jag redigerade intervjuerna till löpande text. Under projektets gång intervjuades ytterligare några marthor för boken. 

Mona Rautelins andel blev klar i början av 2018 och efter en tids paus kunde docent Aapo Roselius hösten 2018 inleda sitt arbete gällande den återstående tidsperioden 1940–2020. Tuula Mäkiä anlitades som grafiker och Solveig Arle för språkgranskning av den löpande texten.

Många arbetskrävande skeden ankom på historikgruppen; bland andra korrekturläsning, val av bilder och bildanskaffning. Dessutom gjorde jag faktagranskning och sökte fram en del material för texten till den nyare tiden. Särskilt tacksam är jag för den hjälp jag fick av Eva Stockmann vid korrekturläsningen. Tillsammans med Eva gjorde jag bildsök i Svenska litteratursällskapets och Hufvudstadsbladets arkiv. Stor hjälp fick jag av Helena Kajander, Svenska centralarkivet, som snabbt skickade de bilder jag valt ut. Särskilt för den äldre tiden hittade jag bilder från helsinkikuvia.fi och från Marthabladet skannade jag flera bilder. Från olika arkiv fick jag dessutom tag på enskilda lämpliga bilder. Tack också till alla föreningsmedlemmar som bidrog med egna bilder!

Efter flitiga kontakter under 2020 med vår utmärkta grafiker Tuula Mäkiä kunde historiken skickas för tryckning i slutet av juni 2020.

Det var några arbetsfyllda år, men i gengäld lärde jag mig mycket nytt av det jag sökte upp. Glädjande för oss alla som var involverade i arbetet är att historiken blivit så uppskattad! Jag vill också passa på att framföra ett varmt tack till medlemmarna i historikgruppen.

Lisbeth Ahjopalo, redaktör och ordförande för historikgruppen

Historikgruppen. Från vänster: Anna Ehrnrooth, Camilla Komonen, Lisbeth Ahjopalo, Alexandra Ramsay och Eva Stockmann.