Helsingfors Svenska Marthaförening

Karantänbloggen: Jenna Matintupa

13.05.2020 kl. 08:00
I Karantänbloggen skriver medlemmar av Helsingfors svenska Marthaförening blogg under coronapandemin som bröt ut i Finland våren 2020. Här samlar vi tankar och vardagsreflektioner från en orolig tid, dels för att dela vardagsinblickar, dels för att för framtiden dokumentera denna tid i föreningen. I dag bloggar föreningens föräldralediga informatör Jenna Matintupa.

I denna ljuva coronatid

"En vänlig grönskas rika dräkt
har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt
de fagra örtesängar.
Och solens ljus
och lundens sus
och vågens sorl bland viden
förkunna sommartiden."

Utanför vårt fönster har rönnens blad slagit ut. I skrivande stund har jag ett barn bredvid mig som underhåller sig med Mumin på tv:n och ett barn som sover sin första dagssömn. Listan på vad jag borde göra är lång, men i stället för att påbörja ett av de alla städprojekt som borde göras lägger jag mig under täcket i soffan en stund. Det här är vår coronavardag just nu. 

I ganska exakt två månader har vi varit hemma. Från och till har min man jobbat hemifrån, men eftersom han sitter ensam på sitt kontor har han också varit där de dagar jag inte haft skolarbete. För samtidigt som jag varit föräldraledig med vår tio månaders baby håller jag på att skriva examensarbete och göra klart de kurser jag har kvar av mina studier. Plus en fyraåring som annars skulle vara på dagis. Så det som skulle bli en effektiv vår blev i stället en balansgång mellan tiotusen mål mat om dagen, vems arbete som är viktigast just den dagen och olika projekt för att underhålla de små. Och att försöka hålla modet uppe. 

För mig som för så många andra har denna coronakris varit en psykisk påfrestning. Inte för att jag personligen påverkats av krisen; Ingen jag känner har varit sjuk ännu, det har inte påverkat oss ekonomiskt och överlag har det inte förändrat vårt liv speciellt mycket. Men det har ändå känts tungt. Osäkert, instängt och läskigt. Att vi ligger så maktlösa inför ett virus som vi kan göra absolut inget åt. Att livet plötsligt stannar upp och ingen har kunnat säga för hur länge. Kommer vi få en sommar? En jul? Vad innebär allt det här ens?

Även om det många gånger känts mörkt och hemskt så har det funnits ljusglimtar. Att hela familjen spenderat så mycket tid hemma tillsammans har varit fint. Barnen har varit lyckliga över att vi umgås så mycket. Och precis som allt annat så har det ett slut. För tillfället finns det ett litet hopp, som ett litet mössöra på en björkkvist, om en sommar. Även om vi ännu inte har någon aning hur framtiden kommer se ut så känns det livet lite mer hoppfullt. Kanske det beror på att naturen äntligen börjat vakna till liv och grönskan slår ut mer och mer för varje dag som går. Eller att restriktionerna lättas lite. Solen värmer på ansiktet och luften fylls av dofter. Det känns hoppfullt vi ska få spendera några månader tillsammans på sommarstugan innan vardagen förhoppningsvis kan börja igen. Barnen börjar på dagis och jag ska få återvända till Hemvrån. Med förhoppningar om att kaffekokaren surrar, stickorna klingar och glada skratt studsar mellan väggarna igen. 

"Sin lycka och sin sommarro
de yra fåglar prisa.
Ur skogens snår, ur stilla bo
framklingar deras visa.
En hymn går opp
av fröjd och hopp
från deras glada kväden,
från blommorna och träden."

- En vänlig grönskas rika dräkt av Carl David af Wirsén

Hoppas ni alla kan njuta ens lite av sommaren tills vi ses i höst,

Jenna Matintupa 
föräldraledig informatör 

Kontaktuppgifter

kansli

kansliet@helsingforsmartha.fi
tel 09 694 39 02
måndag-torsdag

Maria Rajalin
Verksamhetsledare
maria.rajalin@helsingforsmartha.fi
040 731 2791
Jenna Matintupa
Informatör
jenna.matintupa@helsingforsmartha.fi
040 7312 044
Camilla Komonen
Ordförande
ckomonen@gmail.com
050 5770 780