Dass och kompost
Enligt hälsoskyddsförordningen ska torrtoaletter placeras på tät grund så att den inte medför lukt och förorening av hushållsvatten eller mark.
Visste du att 47% av finländarna har den traditionella lösningen på dassen, ett hål och en hink under, ofta dessutom med hål i så att urinen rinner ut i marken? En enkel lösning är i stället att ha ett kärl under som samlar in urinen. Största delen av den avdunstar av sig självt så länge det finns en luftventil i taket på dasset. Toalettavfallet från hinken ska sedan alltid först komposteras, inte grävas ner i en grop som man kanske gjorde förut. En enkel lösning är även att byta ut sitt dass till ett komposterande dass där man även kan kompostera köksavfall. Det finns också modeller som endera fryser eller förbränner avfallet, dessa kräver dock elektricitet för att kunna förbrukas.
Tips! Har du död algmassa eller vass på din strand kan du lägga det I komposten och använda senare som gödsel för din trädgård.
Avfallssortering på stugan
Det är viktigt att sortera sitt avfall, även på stugan. Finlands målsättning är att 65% av kommunalt avfall och 70% av förpackningsmaterialet ska återvinnas fram tills år 2035. Utmana dig själv och din familj i sommar och se hur lite blandavfall ni egentligen producerar om ni inför sortering i de dagliga rutinerna.
Att sortera på stugan kan kännas besvärligt men du kan göra det enklare för dig. I butiken, se till att köpa varor som har möjligast lite förpackningsmaterial. Om du åker hem via före det är dags att åka till stugan kan du ta bort det förpackningsmaterial som inte behövs. En påse med plast är också relativt lätt att transportera från stugan till ett sorteringskärl eller hem då du återvänder.
Kom ihåg att mängden avfall ökar inte fastän du sorterar, det är bara antalet förvaringskärl för avfallet som ökar. Du behöver alltså inte ett större utrymme för att sortera, endast kreativa lösningar.
Tips! Ta med en sorteringskasse med fack till stugan. Då har du allt skräp på egna platser färdigt i kassen när du åker iväg från stugan.
Mat på stugan
En stor del av övergödningsproblemen i Östersjön baserar sig på vår livsmedelsproduktion. Östersjösmartha val gör du då du satsar på ekologiska produkter och sådana produkter som kommer från regenerativt jordbruk. Satsa på smartfisk i stället för kött och undvik matsvinn. Matsvinn är både bortkastade pengar och naturresurser. Dessutom har du burit på maten till stugan i onödan om den hamnar i avfallet.
Tips! Odla havtorn. Vedväxter binder näringsämnen och minska erosionen. Deras rötter binder jord och tar upp fosfor från djupare jordskikt än till exempel gräs.
Muddring och brygga – kumulativa effekter på hela kusten
Om du är tvungen att muddra gör det på senhösten eller vintern då det förorsakar minst skada så väl för organismerna som rekreationsvärden. Muddring och deponering av muddringsmassor regleras genom lagstiftning, kolla upp före du ska börja. Kan du anlägga en gemensam båtbrygga med din granne? Du sparar på pengar och naturen.
Våg och vindskyddade grunda vikar har en stor betydelse för växt- och djurlivet, anlägg därför ingen brygga där. En brygga har mindre påverkan på omgivande botten där det är djupt jämfört med grundare områden. Därför ska bryggan helst vara på en plats som redan från början har ett tillräckligt stort vattendjup och där ingen muddring behövs. Det är generellt bättre att förlänga befintlig brygga i stället för att anlägga en ny. Om det går att ta bort flera småbryggor och ersätta dessa med en gemensam större är detta att föredra framom många små. Välj en plats för bryggan där vattendjupet är som störst och som möjliggör kortast möjligast transportsträcka förbi eller över grundområden.
Utökning av befintlig brygga ska ske på djupare vatten där användaren kan undvika muddring och där miljöpåverkan av bryggans skuggning blir mindre än på grundare vatten.
Tips! Använd helst flytbrygga, den skuggar bottnen minst.
Källa https://www.lansstyrelsen.se/download/18.276e13411636c95dd933a4b/1526903018143/Fakta%202018-4%20V%C3%A5ra%20bryggors%20p%C3%A5verkan%20p%C3%A5%20v%C3%A4xter%20och%20djur.pdf
Tvätta inte på klipporna
Tvättvattnet rinner i vattendragen och det kan innehålla ämnen som bidrar till övergödning men också tillsatsämnen som till exempel tensider som är direkt skadliga för organismernas hälsa. Tvätta därför inte kläder eller mattor på klipporna. Se till att gråvattnen från stugan sipprar ner i marken, inte direkt i havet, så diska eller tvätta inte dig själv med tvål i vattnet. Satsa alltid hellre på fasta tvålar framom vätskeform, de räcker längre och innehåller mindre kemikalier som belastar miljön. Använd gärna fast tallsåpa eller svanenmärkta rengöringsprodukter och undvik onödig kosmetika som kan spolas i vattendragen. Inventera skafferiet och prova i sommar t ex att tvätta håret med äggula. På marthaförbundets hemsida hittar ni många olika recept på naturkosmetik, här kan du kolla in dem!
Tips! Kissa inte i havet, en portion urin ger upphov till 0,5kg blågrönalger.
Elda inte på klippor eller nära havet
Askan innehåller stora mängder med fosfor som bidrar till övergödningen. Undvik att aska kommer i vattendragen. Om du eldar brasa så se till att askan inte har möjlighet att komma ut i havet.
Tips! Du kan ta bort fosfor ur havet genom att äta smarthfisk!
Mängden fosfor per 1 kilo smarthfisk
Mört 8 gram
Braxen 7 gram
Gädda 7 gram
Abborre 7 gram
Strömming 4 gram